onsdag 25 mars 2009

Mycket gnäll och lite glädje

Jag har nyligen upptäckt hur mycket böcker egentligen kostar, när det inte handlar om storsäljare på rea utan om utländsk facklitteratur. Innan jag blev student hade jag aldrig hört talas om att böcker kunde kosta 500 kronor, ibland över 800 kronor.

På Geobiblioteket får man bara ha boken i två veckor ifall någon annan har beställt den sedan. Det finns inte särskilt många exemplar av våra kursböcker heller.

Den värsta hittills är "Living in the environment", en tjock amerikansk tegelsten, grundbok i miljöfrågor. Den författaren måste tjäna pengar som gräs. Han är inne på femtonde upplagan och har till och med gett ut en något tunnare, svartvit, pyttelite billigare variant "for price-conscious students as you". Det är precis som läkemedelsföretag som säljer både märkesvaran och kopian. Den billigare kostade "bara" 500 (i studentpris!) på Akademibokhandeln, mot dryga 700 för originalet. Jag köpte slutligen originalet på internet för ca 500. Den boken fanns nämligen inte att låna på biblioteket.

Vi har fyra delkurser med 3-4 böcker i varje. 270 kronor för en bok är billigt. Det är inte det att jag inte har råd att köpa böcker, men det är bara så tråkigt att lägga tusentals kronor på det, speciellt när vissa inte ens är roliga böcker.

Igår var jag ute på stan och letade efter några böcker till nästa kurs, så att jag för en gångs skull skulle ha dem i tid. Det var nämligen en bok som kostade över 800 på internet (alternativt 460 men då skulle det ta över en månad att få den). Akademibokhandeln sa att de skulle sluta sälja kursböcker (jag förstår varför) och hänvisade mig till AF-borgen. Ett hopp tändes att det kanske skulle vara billigare där. Det fanns ett enda exemplar kvar. Den kostade 570. Jag var för snål för att köpa den. Gjorde jag rätt? Nu står mitt hopp till att jag ska ha tur och få ett av de fyra ex som finns på biblioteket eller att jag ska hitta någon begagnad. Eller så får jag gå tillbaka till AF-borgen och se om boken är kvar.

Näst efter att köpa böcker är det tråkigaste med studentlivet att läsa dessa böcker. Just nu har jag tre (varav två engelska) böcker och en hemtenta som kallar på min uppmärksamhet. I nämnda "Living in the environment" har jag läst 300 sidor och har 400 kvar, plus supplementen. Det aktuella kapitlet handlar om det industrialiserade jordbrukets för- och nackdelar. Sedan har jag en ytterligare en oöppnad bok som handlar om detsamma. Jag börjar inse att jordbruk inte är mitt huvudintresse. I och för sig är det väldigt intressanta diskussioner kring miljö- och utvecklingsfrågor men pliktkänslan dödar glädjen (och disciplinen) effektivt.

Ett kul avbrott var i alla fall välkomstmiddagen för brasilianarna som Helena och jag arrangerade i måndags. Flera timmar ägnade vi samt Gustav och Ylva åt att laga svenskt smörgåsbord och tre efterrätter till femton personer. Lite svårt var det att vara "värdinna" och umgås och samtidigt sköta disk och sådant. "Välkommen till vuxenlivet" var det någon som sa. Jag är jättedålig på att prata och uträtta saker samtidigt. Som tur var fanns som sagt en fantastisk kompis som hette Ylva som ställde upp 100 % och även Kristina tog hand om en del. Brassarna är jättetrevliga. Vi åt, pratade, skrattade, lekte tidningsleken... Vi avslutade med en musikandakt med flöjt och sång inne i kyrkan och det blev väldigt stämningsfullt.

Något väldigt positivt är att jag ska få åka till Sydafrika! Det blev en glad överraskning på mitt första styrelsemöte med Rådet för Hela världen Svenska kyrkans internationella arbete i Lunds stift. Det är en studieresa på två veckor i höst, samt studiecirkel innan dess, och vi ska lära oss om hiv, mission, försoning m m. Det ska bli väldigt spännande. Jag kan med andra ord se fram emot ännu en turné med informationsuppdrag i stiftet nästa vår.