lördag 2 maj 2009

Storasyster

Jag blev nyligen tillfrågad att kandidera till en styrelse. Eftersom jag redan har suttit och sitter i styrelser och har en del andra föreningsuppdrag, som ledare m m, så tvekade jag att ta på mig något ytterligare. Ändå är det ju vi som redan har en del att göra som brukar ta på oss ännu mer. Det lät så kul, det är ju sådant här jag kan och gillar. Dessutom kändes det lite grand som en plikt och ett ansvar, att jag behövdes, så självklart ställde jag upp.

Döm om min förvåning när jag inte blev invald! Jag blev nästan förolämpad - och orolig, för hur skulle nu föreningen klara sig utan MIG som tar ansvar och ser till att saker blir gjorda och att vi inte bara rusar på utan att veta varför? De röstberättigade kanske inte förstod sitt eget bästa, lyssnade inte tillräckligt på auktoriteten, d v s valberedningen? Hur ska jag nu stå ut med att inte ha full kontroll över situationen och att få vara, som valberedningen sa "en offensiv kraft i anfallet"?

Jag överdriver denna historia lite nu för att karikera en obotlig storasyster som jag själv. Dessutom är jag äldst av tre och dotter till två äldstabarn, vilket gör mina storasysterdrag ännu mer utpräglade, enligt beteendevetaren Elisabet Schönbeck som skrivit boken "Äldst, yngst eller mittemellan - Din placering i syskonskaran och hur den påverkar dig" (Forum).

Äldstabarn:

  • är länken mellan föräldrar och syskon
  • är otroligt ansvarstagande
  • styr och ställer
  • håller tillbaka sina känslor
  • når ofta toppen (om de överlever hjärtinfarkten)
  • blir ofta chefer
  • har goda betyg och fortsätter till högre studier, är "booksmart" (till skillnad från småsyskonen som är "streetsmart")
  • är konservativa
  • fäster vikt vid auktoriteter och traditioner
  • bör bilda familj med ett småsyskon, vilket de oftast också gör
  • blir ännu mer extrema om deras föräldrar är storasyskon, något syskon är sjukt, de har flera, helst två, småsyskon eller bara bröder

"En som är storasyster till två bröder och som ledde hela svenska folket under tsunamikatastrofen var Fritidsresors informationschef Lottie Knutsson. Det är nog heller ingen slump att Margret Thatcher, Gro Harlem Brundtland och Hillary Clinton är just storasystrar till bröder. --- Det är väl ändå bara en lillasyster som mitt i allt kaos skulle få för sig att gå på teater i stället för att ta sitt ansvar just när en tsunami slagit till."

Naturligtvis finns det för- och nackdelar med alla syskonroller. Småsyskonen satsar t ex ofta på humor, utseende, moderna karriärer eller att sticka ut genom att göra tvärtom. De är äventyrliga, avslappnade och har god självkänsla. Många artister är småsyskon. Maud Olofsson är för övrigt den medlande mellansystern till bröder.

Föräldrarnas och mor- och farföräldrarnas syskonrelationer spelar också in. Författarinnan beskriver exempelvis hur olika hon själv (storasyster) och hennes man (lillebror) uppfostrade barnen: "Jag prioriterade läxläsningen medan min man satt högst uppe i ett träd och ropade efter pojkarna."

I ett exempel ur verkligheten har en storasyster alltid ordnat födelsedagskalas åt föräldrar och syskon. När hon själv fyller femtio är det ingen som ordnar något och det blir ingen fest. Elisabet Schönbeck säger att det finns en risk att den som alltid ordnat något antingen plötsligt exploderar eller ser det som sin plikt eller i längden blir bitter "framförallt... om alla under middagen påpekar hur fräsch, utvilad och vältränad lillasystern, som kom för sent för att hjälpa till, ser ut, samtidigt som de välment undrar hur det är fatt med storasyster: Du ser så trött och sliten ut. Du verkar så allvarlig, är du sur för någonting?"

Schönbeck menar att platsen i syskonskaran påverkar oss mer än något annat, mer än könet och mer än relationen till förälrar. Det låter kanske väldigt ytligt och generaliserande, men det finns mycket studier bakom och givetvis även många olika faktorer som samverkar med syskonplaceringen på olika sätt (ex. åldersskillnad, kön, antalet syskon, rang- och könskonflikter, sjuka syskon och speciella händelser, även flera generationer bakåt) och mängder av kombinationer presenteras i boken. Om teorin ska stämma som bäst ska det vara 3-4 år mellan syskonen. Annars blir det fråga om pseudotvillingar, funktionella ensambarn eller familjer i familjen.

Jag hörde Elisabeth Schönbeck på ett föredrag för ett år sedan och fastnade redan då. Syskonteorin är ett fantastiskt hjälpmedel att förstå sig på sig själv och sin familj, t o m samhället. Dessutom är boken skriven humoristiskt med glimten i ögat. Läs den du också!

Förresten, vilken är din plats i syskonskaran?