Framtidsvisioner efterlyses

Vi har grupparbete på humanekologen och temat är visioner för framtidens samhälle. Tanken är att vi ska "göra en internetsökning" (!) på detta ämne. Det kan handla om försörjningsfrågor och jordbruk men vår lärare säger sig inte vilja begränsa oss till det eller begränsa våra idéer genom närmare instruktioner.

Just nu känner jag att ämnet är för vitt och att det är svårt att klämma fram visioner och innovationer på beställning.

En sak jag tänkte på vid besöket på Nationalmuseum är att vi borde satsa mer på hantverk och konsthantverk - välgjorda, närproducerade, variationsrika kvalitetsvaror. Över huvud taget behövs ju mer fokus på vad som är bra och hållbart och inte bara på vad som är billigt för stunden. Det tänker jag även på när jag läste i Sydsvenskan idag om hur Majblommorna tillverkas i Kina. Majblomman är inte unik - som en expert påpekade så finns det i stort sett ingen kinesisk fabrik som följer arbetstidslagstiftningen. Hon hade själv jobbat med inspektioner men menade att det inte var vägen framåt. Det funkar inte att bara säga att det ska vara billigt och sedan ställa massor med krav på arbetssituationen. Genom billig produktion blir det mer pengar till att hjälpa fattiga barn i Sverige. Det tycks svårt att tänka på helheten - vilket är vad vi humanekologer förväntas göra.

Vad har läsarna för visioner för morgondagens samhälle i stort?

Att läsa vid universitetet

Filip, som själv går i sexan, påstår att det är slappt att läsa vid universitetet, "särskilt din kurs - du är ju nästan jämt ledig". Jag försökte förklara att vi har mycket litteratur, men det imponerade föga. "Du får ju läsa hemma!". Min plan var att ta studierna på allvar och börja i tid denna delkurs, till skillnad från de förra (Jag har fått VG på de förra hemtentorna, dock haft panik medan jag skrivit dem). Jag gjorde också upp en ambitiös läsplan för den första tvåveckorsperioden innan påsk och lyckades nästan hålla mig till den. Sedan blev jag sjuk och nu, med tre dagar kvar tills hemtentan lämnas ut, har jag missat de flesta föreläsningarna, läst knappt två av totalt fyra böcker (varav tre engelska) och inte påbörjat grupparbetet.

I fredags var jag i Köpenhamn på Nationalmuseum med klassen. Våra kunniga och extremt engagerade lärare guidade oss runt under dryga tre timmar och berättade om föremål från olika ursprungsfolk. Bland annat fick vi höra om hur hundarna har/hade det hos inuiterna på Grönland. De åt människornas avföring och hängdes när de skulle avlivas för att håret då blev fluffigt och lämpade sig till ytterkläder. Otroligt vackra och välgjorda kläder var det, verkligen motsatsen till "slit och släng". Nationalmuseum är värt ett besök, där finns massor av spännande föremål att förundras över och ett minimum av tråkiga informationsskyltar. Vår lärare Thomas var sedan tidigare särskilt förtjust i en jättestor kinesisk guldfiskskål med guldfiskar målade på. "Jag har letat överallt efter en sådan här att köpa. Tänk att ha en sådan med guldfiskar i och så en stor kinesisk lampa över!" Enligt Thomas är guldfiskar ursprungligen framavlade för att vara vackra uppifrån. Han är lika hänförd när han guidar på Botaniska trädgårdens växthus och är verkligen både antropolog och biolog. På en annan avdelning visade han tyger från söderhavsöarna och berättade att han hade sitt hem tapetserat med sådana, som han fått under sina fältstudier. Det hade varit intressant att se hur det ser ut hemma hos honom.

Grundaren av Nationalmuseum hade en dansk präst till far och en grönländsk mor. Antagligen var det mest mammans förtjänst att han lyckades köpa och få en mängd inuitprylar men jag blev ändå styrkt i min tes att prästbarn är ett ovanligt företagsamt släkte.

Jag nämnde för en kurskamrat att jag ännu inte hunnit hämta ut en kursbok jag beställt från biblioteket. "Gör det, så kanske jag kan få tillbaka den sedan", tyckte hon. "Jag hade lånat den, men sedan hade någon reserverat den".

Imorgon börjar halvtidsjobbet på stiftet, vilket jag ser fram emot. Redan på tisdag ska jag vara ledig för att åka med klassen på utflykt igen, denna gång till Kulturens Östarp, en bondgård som sköts med gammaldags metoder. Vår andra lärare har jobbat där. Under veckan som kommer ska jag även gå på konsert och spex och slutligen åka på Svenska kyrkans ungas distriktsårsmöte över helgen. Det lär med andra ord inte bli mycket tid över att läsa kurslitteratur. För en stund sedan höll jag på att läsa "Det skånska kulturlandskapet" och hade gjort misstaget att lägga mig på sängen. När jag var kommen till kapitlet "Efter 1900-talets mitt: Vidare mot stadslandskapet" somnade jag.